Om inte du tar kontakten först, kommer inte jag göra det.

Jag lärde mig fiska för din skull, fattar inte du att det är det tråkigaste jag någonsin har gjort, har inte tålamodet för att bara sitta där.

Men jag gjorde det för jag ville vara med dig, spendera tid med dig. Nu hör du knappt av dig.

Tog bort dig, raderade dig.

Det var sån nån stoppade en kniv och vred om varje gång jag såg alla bilder, texter om hur kul det är att fiska, bilder tagna då du kunde ha hört av dig till mig, varit med mig.

Alla bilder på alla jävla fiskar, du har spenderat mera tid med dom än med mig, fattar inte du hur det känns.

Vill ringa och fråga om vi ska träffas och det första som kommer upp är hur många fiskar du hade fångat under dagen, och då får telefonen ligga där tyst...

Jag lärde mig att åka skidor för din skull, hade aldrig lärt mig det utan dig, hade inte ens försökt.

Men om du hellre vill spendera tid på sjön, med alla fiskar, fine... Lev ditt liv så lever jag mitt, men säg förfan inte att du inte har tid, det har du. Man planerar så man får, och jag är inte en prioritering.

Ps: om hon inte hade pengar, hur kan hon då handla mat.