Det är läskigt är att man ser sig själv varge dag, men endå så ser man inte hur man växer och utvecklas. Jag har min egna bild av mig, om hur My ser ut och hur My är. Jag har ingen aning om hur jag ses i andras ögon, är jag snäll, läskig eller bara sådär som alla andra. Står jag ut i mängden eller smälter jag in i bakgrunden?

Jag kan se hur människornna i min omgivning växer, hur dom handskas med problem och hur dom gör för att kunna leva sitt liv. Jag tolkar dom på mitt sätt, vad jag tycker och känner för dom. Det är sånt som jag kan styra över, men jag kommer aldrig kunna styra eller få reda på hur andra gör med intrycket dom får av mig. Jag har mina ideer och mina egna  fack där jag placerar människor, det har vi alla. Alla har sina egna system hur dom tolkar andra och ingen är denandras lik.