» Dagen i ord

 Idag efter skolan gick jag till mammas nya jobb, för att slippa ta bussen. Julia földe med mig en bit, hon  hade ett paraply, men jag sprang i från henne med det, mohahahaaa. Men vi skiljdes åt vid korsningen hos Brallan. Jag fortsatte min färd, märkte jag att jag inte hittade direkt, rättare sagt, inte alls. Så jag råkade gå in på dagiset istället för skolan, bra my, bra... Jag virrade runt där i några minuter tills jag i alla fall såg en levande själ. Jag bestämde mig för att fråga henne om hon visste var 2:orna befande sig, och hon svarade bara att det var dagiset jag var på, och jag skulle istället gå till skolan, fräsigt och argt. Lite chockad hur man kan svara på det viset, fortsatte jag i alla fall min resa mot värmen och mammas jobb.. Väl framme vid den stora dörren, upptäckte jag att den var låst. Blöt och kall stod jag där. Men! Det kom nån, jippie! Jag gick in, kom fram till mamma, efter ha gått en labyrint av olika gångar och knackat på nästan varenda dörr.
 
MEN, framme hos mamma skulle jag ta upp mobilen och se vad klockan var. tror ni att den var i fickan? NEJ JAAG HADE SÅKLART TAPPAT MOBILHELVETET I SNÖN! Så det var bara att leta sig fram till utgången och börja leta. Ringde och ringde till den, men det var avstängd. Någon hade tagit den, vem kunde det ha varit? Tänk hur rädd den stackars mobilen måste vara, alldeles ensam, utan mig :( Efter ett tag, när fingrarna dog och jag knappt såg något längre gav jag upp, jag hittade aldrig mobilen, jag kommer sakna den...
 
Vid 5 tiden skulle vi dra oss hemåt, men jag på på den briljanta iden, om vi åkte in till vb och till 3 skulle jag ha ny mobil tills i morgon! mamma som inte tyckte min ide var lika bra som  henne -att åka hem och dö på soffan- Men efter mycket om och men, gick min vilja igenom. Yes, in till vb och fixa mobilen. Samtidigt som vi var där kändes det som om han i kassan lurade oss på alla dom pengar vi hade genom att ändra på allt möjligt i alla abonemang, men han lät vettig, såp vi får väll se.
 
När vi väl var där inne, bland alla fina afärer, gick jag och mamma loss, mera hon faktiskt -efter mycket tjat att hon MÅSTE införskaffa mera kläder- Men jag fick i alla fall med mig en klännign och blus med mig hem :P
 
Nu ska ag snart sova. PUSS
 



Kommentera inlägget här:

Ditt fina namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (Vår lilla hemlighet)

Har du en blogg/hemsda?:

Kommentar:

Trackback